Slaget vid Axtorna:

Den Nordiske Syvårskrig udkæmpedes 1563-1570

Den startede i farvandet ud for Bornholm 30. maj 1563 og sluttede med Freden i Stettin 13. december 1570.

20. oktober 1565 stod et stort feltslag ved åen (floden) Etre (Ätran) nordnordøst for Falkbjerg (Falkenberg) i Halland. Dette blodige slag kaldes oftest for Slaget ved Axtorna.

Lørdag 30. september og søndag 1. oktober 2006 gennmeførtes et stort arrangement, kaldet "Axtorna 1565", på denne slagmark. Deltagertallet skønnes til ca. 6000 over de to dage.

Søndagen før, 24. september 2006, bragte Skånska Dagbladet i sektionen Kultur en helsides artikel med foromtale af arrangementet i Axtorna den følgende lørdag-søndag. Forfatteren til denne artikel i det skånske dagblad med det sympatiske navn hed Karl-Erik Weggerup.

I 400-året for Axtorna-slaget, i 1965, rejstes en mindesten på den hallandske slagmark, og Karl-Erik Weggerup var med til at indvi denne sten som ung skånelandsaktiv – for 41 år siden.

 

I 400-året for Axtorna-slaget, i 1965, rejstes en mindesten på den
hallandske slagmark.

Karl-Erik Weggerup, der er æresmedlem i Foreningen Skånsk Fremtid, er nu tilknyttet Skånska Dagbladet som journalist, så det var en særdeles kyndig medarbejder, bladet havde sendt til Axtorna for at berette om forberedelserne til "det store slag" i dagene 30/9-1/10 2006.

Artiklen i Skånska Dagbladet 24/9-06 var illustreret med et stort foto af en af arrangørerne med slagmarken som baggrund. Billedteksten lyder:

"Hallänningen Sigge Johansson, ordförande för Axtorna Historiesällskap, håller i trådarna för det kulturhistoriska Axtornaprojektet, som i veckohelgen september-oktober skall åskådliggöra slagmarken, där 4 000 man stupade den 20 oktober 1565.".

Karl-Erik Weggerup har i en årrække fungeret som præst i en forstad til Malmø, men har nu fast bopæl i Landskrone.

Knud J. Holdt
311006

 

Teksten i Karl-Erik Weggerups artikel i Skånska Dagbladet (Kultur) søndag
24/9-06 lyder i sin helhed, som følger:

SLAGET VID AXTORNA ÅTERSKAPAS

Af Karl-Erik Weggerup

Slaget vid Axtorna i närheten av Falkenberg en ruggig höstdag år 1565 får inte falla i glömska, resonerar några historiska entusiaster i mellersta Halland. Och de har verkligen lyckats inspirera både myndigheter och allmänhet inför ett ovanligt kulturhistoriskt projekt, som veckohelgen 30 september-1 oktober vill påminna om det blodigaste svensk-danska fältslaget under nordiska sjuårskriget 1563-1570.

– Historia är inget lätt ämne men nödvändigt för att förstå nutiden och få lite perspektiv på framtiden, framhåller Sigge Johansson, ordförande för nystartade Axtorna Historiesällskap. Han är en bygdens son, pensionerad polisman, som bor i Boarp i Okome socken.
I närmare två år har denne eldsjäl förberett det storstilade arrangemanget, som väntas dra folkskaror till det unikt bevarade slagfältet, där 4 000 soldater stupade den 20 oktober 1565. Näst efter slaget vid Lund den 4 december 1676, då 9 000 man dog, är Axtornaslaget den värsta sammandrabbningen i Nordens historia. Och ändå så gott som bortglömt!
 
Någon har räknat ut att de forna rivalerna Sverige och Danmark har legat i krig med varandra i sammanlagt 134 år. I de flesta fallen har kampen gällt Skåneland som strategiskt gränsområde med Skåne, Halland och Blekinge, det vill säga det gamla Östdanmark.

SVERIGE I EN FÄLLA

Det nordiska sjuårskriget hade inletts med svenskarnas maktambitioner i Östersjöområdet, bland annat om Estland. 1563 erövrade danskarna Älvsborgs fästning vid nuvarande Göteborg. Älvsborg var då Sveriges enda hamn för sjöfarten västerut. Enda möjligheten att ta sig ut blev via Öresund, men den handelsvägen försvårades av höga danska tullar och blockerades ibland helt.
 
I försök att ta sig ur denna fälla stormade svenskarna Varbergs fästning i augusti 1565 och erövrade staden från danskarna. Därmed kunde den svenska transithandeln med ryska råvaror via Baltikum till västerländska avnämare fortsätta.
När vi talar om det nordiska sjuårskriget gäller kampen enbart de två existerande rikena Sverige och Danmark-Norge. De nordiska unionssträvandena från 1400-talet hade havererat med Gustav Vasas maktövertagande men levde fortfarande i Danmark. Sveriges tre kronor upptogs till exempel helt sonika i det danska riksvapnet, medan de danska och norska rikssymbolerna användes av Sverige.

MENINGSLÖST LIDANDE

Ständiga irritationsmoment uppstod, där den tidvis mentalt sjuke Erik XIV beordrade intrång i blekingska och halländska gränsområden. Det ledde 1564 till det så kallade Ronneby blodbad och 1565 som sagt till Varbergs erövring.
Sjuårskrigandet medförde ett meningslöst lidande också bland civilbefolkningen i Småland och Västergötland. På sina håll var över 80 procent av gårdarna brända eller skövlade. Vid fredsuppgörelsen i Stettin 1570 gjorde ingen av parterna någon reell vinst eller förlust – kriget hade inte haft någon "mening". Enda resultatet var att Sverige fick tillbaka Älvsborg men mot en större lösensumma till Danmark.
Året dessförinnan hade danskarna återtagit Varberg. Det var då, vid dessa stridigheter 1569, den berömde danske fältherren Daniel Rantzau stupade, 40 år gammal, på en klippa vid Varbergshus. Där har han fått en minnessten med bild. Det var denne Rantzau som fyra år tidigare framgångsrikt hade lett sin armé i slaget vid Axtorna, det fältslag som nu skall återupplivas på plats genom skådespel och uppvisningar.
Axtorna ligger i Köinge socken mellan Falkenberg och Ullared. Här i dessa fagra trakter är minnena levande, och en minnessten som restes på heden för 41 år sedan, hösten 1965 – alltså 400 år efter fältslaget – har blivit en sevärdhet, som den kreativa intresseföreningen Ekomuseum nedre Ätradalen framhåller bland sjuttio andra besöksmål i bygden, däribland Bockstens mosse med fyndet av "Bockstensmannen" från medeltiden.
– Vi genomför inte det här Axtornaprojektet för att hylla någon segerherre utan för att visa att gränstrakter kan rymma också positiva sidor, säger Skånskans guide Sigge Johansson. Halland var och är ett gränsland, danskt fram till 1645. Vi är neutrala i våra bedömningar, men landskapets kulturhistoria har mycket att ge nutidsmänniskan när det gäller förståelse och samverkan, som fötts ur smärta och umbäranden.

AXTORNASTENEN I PROTEST

Egentligen var det en officiell svensk segermanifestation med ett krigsspel i augusti 1965 vid Varbergs fästning som var upprinnelsen till en snabb dansk-skånsk-halländsk motaktion. Arrangören Kungl. Skaraborgs regemente i Skövde härstammar från fänikor, som var med när den viktiga fästningen intogs 1565. Protester mot firandet skickades till den svenska regeringen och gick ut på att man i god nordisk anda borde avhålla sig från segerfester. Tidningar i Sverige och Danmark instämde, bland annat Dagens Nyheter i Stockholm.
Redan tre månader efter Varbergsfirandet var Axtornastenen på plats. Den överlämndes till bygdens folk, och allt sedan dess har Okome-Köinge-Svartrå hembygdsförening vårdat minnesmärket pietetsfullt. "Axtorna 20.10.1565.
Stenen rejstes i 400-året efter af folk fra begge sider grænsen", står det på danska inhugget i halländsk granit.

VANN TROTS UNDERLÄGE

Det var i samband med danskarnas misslyckade försök tidigare samma oktober att återta Varberg som slaget vid Axtorna kom att utspela sig. Daniel Rantzau beslöt sig för härens återtåg söderut för återhämtning. I stället för vintervila blev det ett blodigt fältslag på norra sidan av Ätran, eftersom den naturliga passagen över den breda ån gick över bron i Falkenberg. Den hade emellertid bränts av svenskarna.
Det visade sig att både de danska och svenska styrkorna, till bådas överraskning, hade slagit läger inte långt från varandra. Det var närmast en tillfällighet att sammandrabbningen skedde just vid Axtorna. Den svenske härföraren Jakob Henriksson Hästesko var inte känd som någon större strateg, vilket den betydligt skickligare Rantzau utnyttjade med det dåliga vädrets hjälp. Med svenska arméns 11 000 man, varav 3 000 ryttare, mot danskarnas 9 000 man, varav 1 700 till häst, kunde Danmark trots kvantitativt underläge gå segrande ur det dagslånga massmordet.
Inte bara Daniel Rantzaus minne lever i Halland. Den skånsk-danske adelsmannen, riksrådet Sten Rosensparre från Skarhult deltog i Axtorna som krigskommissarie och stupade. Också han har fått ett minnesmärke i trakten.
I Skarhults kyrka vid Eslöv vilar han i ett gravkor, som hans änka Mette Rosencrantz lät inrätta. Rosensparres värja finns också upphängd i kyrkan.
Det blir i hög grad skånsk medverkan när evenemanget om slaget vid Axtorna går av stapeln lördagen den 30 september med repris på söndagen. Bägge dagarna har man öppet kl. 10-17. En del av slaget återskapas kl. 12 och kl. 15. På arrangörernas hemsida (adress: www.falkenberg.se/axtorna) finns närmare upplysningar.
Vi kan avslöja så mycket att slagfältet kommer att åskådliggöras med markeringar för de stridande styrkorna, med rundvisningar och gångstigar.
"Soldater" från Malmöhusgardet i tidstypiska munderingar backas upp av den kanonbeväpnade gruppen Luntertun från Lund. Det blir 1500-talsmusik av Amici Cantates, en skånsk renässanskör, som framträder tillsammans med helsingborgsmusiker från Västgöta Lekare.

ARKEOLOGISKA FYND

Arkeologer från Malmö, som nyligen gjort åtskilliga värdefulla fynd på slagfältet med hjälp av bland annat metalldetektor, föreläser och utställer.
Marknad med mat och hantverk i en stor fabrikslokal vid gamla Ätrafors järnvägsstation finns också på programmet, som sponsras av Falkenbergs kommun, Region Halland, Riksantikvarieämbetet, Falkenbergs Sparbank, turistorganisationer och hembygdsföreningar.
– Dessutom får vi fint väder, till skillnad från när slaget vid Axtorna utkämpades, lovar historikern Daniel Borgman, som är en av initiativtagarna.
Och han får instämmande av projektsamordnaren Minna Rosendahl och Sigge Johansson, vår guide.

KARL-ERIK WEGGERUP

 
Axtornaslaget 1565.
Mindestenen rejstes på stedet i 1965.
Reklamer
Dette indlæg blev udgivet i Kultur og Historie. Bogmærk permalinket.

Skriv et svar

Udfyld dine oplysninger nedenfor eller klik på et ikon for at logge ind:

WordPress.com Logo

Du kommenterer med din WordPress.com konto. Log Out / Skift )

Twitter picture

Du kommenterer med din Twitter konto. Log Out / Skift )

Facebook photo

Du kommenterer med din Facebook konto. Log Out / Skift )

Google+ photo

Du kommenterer med din Google+ konto. Log Out / Skift )

Connecting to %s