Elvsyssel, Elfir, Halland og Vestergyllen:

HALLANDS NORDGRÆNSE

Skandinaviens største flod, Elven, var fra gammel tid tillige grænse(vand) mellem Norge (Elvsyssel) i nord og Danmark (Halland) i syd.

Af Knud J. Holdt
 
Som følge af holstenske, især adolfisk-styrede, og lybske intriger i midten af 1200-årene lykkedes det en svensk militærmand, Birger Jarl, at fravriste Daneriget (Halland) de nordligste hallandske herreder, Askim og Vetle, og dermed sætte en territorial kile ind mellem Danmark og Norge.

Grunden til den senere brutale svensk-tyske anti-danske aggression var hermed lagt.

Danerigets gamle landegrænse i nord mod Norge (Dal) gik ved Vetle Fjeld på Elvens venstre (østre) bred.

ET MISFOSTER

I 1255 drømte ingen om at kalde den gamle dansk-norske grænseflod Elven (Elfir) for Göta Älv.

Dette navnemæssige misfoster fødtes først i sene tider, da den svenske okkupationsmagt havde konsolideret sig på "Västkusten" (Bohus Len, Halland) ude ved "Västerhavet", som den kalder området fra Oslo Fjord i nord til Bjerre Halvøen (Skåne) i syd.

Se: http://www.vattenportalen.se/fov_sve_djup_salt_vasterhavet.htm

I den tidlige aggressions-fase var det i øvrigt ikke svenskerne i betydningen stokholms-svenskerne, der møvede sig ud til havet i vest.
Stokholm var nemlig overhovedet ikke grundlagt på dette tidspunkt. Det skete først sent i 1200-årene.

VESTERGYLLEN

Det var derimod "svenskerne" i skikkelse af visse stormandsslægter fra det, der nu kaldes Västergötland, der som villige marionetter i den
adolfidisk-holstensk-tyske anti-danske langtidsplanlægning fik afskåret den nære landforbindelse mellem Norge og Daneriget (Danmark).

Västergötland hed på dette tidspunkt Vestergyllen ("g" udtaltes som "j") på det lokale sprog. På dansk skreves Vestergyllen langt op i 1600-årene "Vestergylland", og også her må det formodes, at det skrevne "g" skal udtales som "j" efter vestergyllensk forlæg.

Før den adolfidisk-holstensk-tyske intervention i Danerigets indre anliggender i midten af 1200-årene var der ikke noget nævneværdigt fjendskab mellem hallændere og disses nordøstlige naboer, vestergyllænderne.

Det onde blod kom først i kog, da de holstenske adolfider fattede den plan simultant med deres indtrængen sydfra over Ejderen ind i det danske Sønderjylland at åbne en nordlig front mod Daneriget ved udløbet af Elven.

Til fremme af denne plan viste Birger Jarl med sine magtdrømme samt hans efterslægt sig at være føjelige allierede for de adolfidisk styrede holstenere.

Siden fulgte de stokholm-svenskes stadig mere aggressive angreb på det danske i de efterfølgende århundreder helt frem til nutiden.

ELFIR OG ELFSBORG

Stokholmmagten med de intime tyske (adolfidiske) forbindelser "arvede" den vestergyllandske anneksion af de nordlige hallandske (danske) herreder langs Elven (Askim, Vetle), og her anlagdes så i 1300-årene på gammel dansk grund en svensk aggressionsfæstning kaldet Elfsborg ved sydbredden af Elvens søndre løb.

Når nutidig svensk sprogbrug anvender betegnelsen Göta Älv for floden Elven (Elfir), er der på ingen måde tale om et gammelt hævdvundet flodnavn, men om en bevidst afdanskning / afnorskning.

Vestergyllænderne ("svenskerne") i 1200-, 1300-, 1400- og 1500-årene kunne ikke drømme om at kalde den store gamle grænseflod for andet end Elven (Elfir). Derfor fik borgen ved sydbredden af denne flod da også navnet Elfsborg, ikke Götaälvsborg.

Se: http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84lvsborg

Afløseren, Nya Elfsborg, anlagdes 1661 på en holm længere ude i Elvmundingen.

SPROGLIGE RESTER

Fra 1634 og helt op til nutiden har en svensk administrativ inddeling båret navnet Älvsborgs län.

Se: http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84lvsborgs_l%C3%A4n

I Borås i Vestergyllen kaldes det stedlige sygehus stadig Södra Älvsborg sjukhus (SÄS); se Borås Tidning (1), 6/10-06, s. 12.

1904 grundlagdes en fodboldklub i Borås kaldet Elfsborg.

Her i efteråret 2006 har man for øvrigt vedtaget en byplan for, hvad man kalder "Södra Älvstranden" i Göteborg; se Göteborgs-Posten, 12/10-06, del 1, s. 6.

Så selv helt op i nutiden findes der sproglige rudimenter på erobrermagtens sprog, svensk, der røber det gamle historiske navn på Skandinaviens største flod: Elfir / Elven.

IKKE GLEMT

I 1500-årene havde man i Danmark ikke glemt, at Elfsborg var et fremmedlegeme på dansk grund.

Derfor kom netop denne fæstning til at spille en afgørende rolle i den krig, der udkæmpedes i årene 1563-1570, og som kaldes Den Nordiske Syvårskrig.

BORNHOLM 30. MAJ 1563

Om optakten til krigen hedder det:

"Krigen begyndte i Østersøen den 30. maj 1563, hvor en dansk flådeafdeling ud for Bornholm skød varselsskud for at få en svensk flådeenhed til at stryge topsejlet som tegn på accept af dansk overherredømme i Østersøen. Man ramte det svenske admiralskib, og det kom til en kamp mellem de 9 danske og 19 svenske skibe. Svenskerne erobrede 4 danske skibe med hen ved 500 mand.".

Se: http://da.wikipedia.org/wiki/Den_Nordiske_Syv%C3%A5rskrig

ELFSBORGS LØSEN

Og om krigens afslutning læser man samme sted:

"Der blev holdt fredsmøde på den tyske kejsers initiativ den 15. juli 1570 i Stettin. Mødet resulterede i Freden i Stettin den 13. december samme år. Frederik 2. godkendte fredsaftalen den 25. januar 1571. Alle gensidige fordringer blev opgivet, og alle erobringer skulle tilbagegives. Som pant for en krigsskadeserstatning fra Sverige beholdt Danmark dog fæstningen Elfsborg.".

Denne krigsskadeserstatning på 150.000 sølvdalere blev i samtiden kaldt for "Elfsborgs løsen" (man taler også om "Elfsborgs løsen" efter Kalmarkrigen).

Se: http://www.gladsaxegymnasium.dk/2/fr/f2h17.htm

SLAGET VED ETRE Å 1565

Det var i denne nordiske syvårskrig, at Blodbadet i Ronneby (Blekings hovedby) fandt sted 3. september 1564.

20. oktober 1565 udkæmpedes Slaget ved Axtorne (Axtorna) langs vestbredden af åen Etre (Etre Åen = Ätran) nordnordøst for Falkbjerg (Falkenberg) i det mellemste Halland.

400 år senere, i 1965, rejstes en mindesten på denne hallandske slagmark fra 1565.
Se foto af stenen:
http://hildebrand.raa.se/uv//projekt/syd/slagfaltsarkeologi/axtorna_1565.htm

Omkring 1. maj 2005 foretoges en arkæologisk undersøgelse af slagmarken ved Axtorna over en tidages periode.

LÆS VIDERE

Om slaget i Halland 20. oktober 1565 kan man læse videre her:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Axtorna  (kort skildring med henvisninger)
http://web.telia.com/~u50007279/krigen/axtorna.htm  (slaget set med vestergyllenske øjne, mange "øjebliksbilleder" fra slaget)
http://www.forumscaniae.net/historia/1500.html  (krigen set med skånske øjne)
http://hildebrand.raa.se/uv//projekt/syd/slagfaltsarkeologi/index.htm  (om slagmarksarkæologi)

Riksantikvarieämbetets fremstilling af slaget:
http://hildebrand.raa.se/uv//projekt/syd/slagfaltsarkeologi/axtorna_drabbningen.htm (før slaget)
http://hildebrand.raa.se/uv//projekt/syd/slagfaltsarkeologi/striden_begynner.htm   (kampen begynder; to fotografier fra området)
http://hildebrand.raa.se/uv//projekt/syd/slagfaltsarkeologi/axtorna_resultat.htm   (kampens udfald)

AXTORNA 2006

Lørdag 30/9 og søndag 1/10 2006 blev der gennemført et stort program på slagmarken ved Axtorna. Der "opførtes" rekonstruerede kampscener m.v., og tilstrømningen var over al forventning: ca. 6000 tilskuere. Region Halland og Falkbjerg Kommune var blandt sponsorerne.

Arrangørerne beskriver succesen således (http://www.falkenberg.se/2.da906710286e85a4a800050.html):
"Succé! Axtorna Historiesällskap har nu genomfört sitt första arrangemang och återskapande av slaget. Resultatet blev över all förväntan. Alla räkenskaper är inte klara ännu, men besökarantalet beräknas preliminärt ha uppgått till fantastiska 6.000 personer under två dagar! Det har också varit ett otroligt trevligt arrangemang med massor av glada och positiva människor, både publik och deltagande, som tillsammans har skapat en helg att minnas. Ett stort tack till sponsorer, volontärer och alla ni andra som hjälpt till. Tack! Bilder och filmer från helgen kommer att läggas ut på hemsidan så snabbt som möjligt. Redan nu påbörjas planeringen av Axtorna 2007…missa det inte.".

HALLANDS NYHETER

I det mellemste Halland udgives avisen Hallands Nyheter, der også har en stærkt reduceret internetudgave (www.hn.se). Her læser man 2/10-06 følgende beskrivelse af det stort anlagte arrangement i Axtorna i de to forudgående dage:

Hallands Nyheter 2/10-06 (www.hn.se):
DRABBNING. Precis som för 441 år sedan går danskarna segrande ur striden.
AXTORNA 1565
Nordiska sjuårskriget gjorde comeback i helgen när Axtorna åter förvandlades till ett slagfält. Den här gången i en barnvänligare variant helt utan dödsoffer. Krutröken hänger tungt över fälten. Över nejden ekar "Här Danmark" och "Gud med oss", de danska respektive svenska härarnas stridsrop.
En dansk så kallad förlorad hop, en mindre truppstyrka med blandad beväpning, avancerar upp mot kullen och en svensk allt mer desperat
kanonpostering. 20 oktober för 441 år sedan stod det största slaget under nordiska sjuårskriget och tillika ett av de största i Nordens historia. 20 000 soldater drabbade samman i Axtorna utanför Falkenberg. Slaget varade hela dagen och när det var över låg 4 000 man döda kvar bland de halländska kullarna. I helgen var det dags för repris i något mindre skala. Inför slaget möter HN den danska truppens ledare, Alf Nordberg, hövitsman i Malmöhusbrigaden, en förening som levandegör historiska händelser och en av alla de föreningar som är enrollerade vid slaget. För dem är det första gången de deltar i ett slag.
– Vi vinner! säger Alf Nordberg segervisst. De kan ju inte ändra i historien…
Och visst vinner danskarna även denna gång. Efter 20 minuters strid ger sig den svenska kanonposteringen och de slagna soldaterna blir plundrade av segrarna.
– Fuskigt. Danskarna var ju många fler, tycker sjuårige Anton Lyckeskog.
Och för dem som likt Anton var upprörda över utgången av slaget gavs det fler chanser att irritera sig. Två gånger i lördags och lika många i går spelades anfallet upp. Någonstans mellan 3 000 och 4 000 besökare per dag kom för att titta.
– Det är lite svårt att bedöma eftersom alla under 15 år kom in gratis. Men vi är väldigt, väldigt nöjda. Det är många i publiken som kommit fram och tackat, säger Minna Rosendahl som är projektsamordnare på Axtorna historiesällskap som arrangerade evenemanget.
– Det här måste vi utveckla vidare. Kanske kan det bli ett årligt återkommande arrangemang.
Ralph Bretzer  ralph.bretzer@hn.se

SKÅNSKA DAGBLADET

Søndag 24. september 2006 tryktes en helsides artikel i Skånska Dagbladet om Slaget ved Axtorna 1565 og det store arrangement sammesteds 30/9-1/10 2006.
Denne artikel var forfattet af Karl-Erik Weggerup, der som ung skånelandsaktiv var med til at indvi mindestenen ved Axtorna i 1965 – for 41
år siden.

Foto af stenen:
http://hildebrand.raa.se/uv//projekt/syd/slagfaltsarkeologi/axtorna_1565.htm

AXTORNA-PROJEKTET

Region Halland og Falkenbergs kommun har i forbindelse med ovennævnte arrangement ved Axtorna 2006 oprettet et internetsted med relation til slaget 20/10 1565 kaldet "Axtorna 1565. Officiell webbplats för Axtornaprojektet".

Se: http://www.falkenberg.se/2.da906710286e85a4a800050.html

Her findes en vejbeskrivelse over, hvordan man kommer fra den syd-nord-gående hovedvej til Axtorna via vej 154. Foroven på dette
internetsted findes en bjælke med navigationsmulighederne: "Slaget ved Axtorna 2006", "Om projektet", "Historia", "Arkeologi", "Re-enactment",
"Kontakt".

Et specialkort med angivelse af Axtorna-slagmarken lige syd for Köinge og på Etre-åens (Ätrans) højre (vestlige) bred findes via:
http://www.falkenberg.se/images/18.da9067102c41252fd8000197/kartapress.jpg

To oplysende flyfotos af slagmarken (kan forstørres). På det ene er kampområdet markeret med rødt. Se her:
http://www.falkenberg.se/flygbilder.4.1d0e17a104dc04b3728000219.html

BESØGSCENTER

Projektet "Axtorna 1565" har planer om at indrette et besøgscenter nær slagmarken, og Axtorna-projektets formål beskrives på:
http://www.falkenberg.se/projektet.4.3f58bb10292177ded800084.html

Her man læser:

Vision  I Axtorna, mellan Falkenberg och Ullared, utkämpades år 1565 ett av Nordens största fältslag. 20.000 människor drabbade under en dag samman på fältet och utkämpade en våldsam strid med blanka vapen och skjutvapen.
Slagfältet är i allt väsentligt intakt. Visionen innebär att på platsen bygga upp ett besökscenter. I detta center ska det finnas utställningar om slaget som använder den senaste tekniken, bland annat en film med datoranimationer. Där kan också finnas souvenirshop, café/restaurang och andra kringverksamheter direkt knutna till besökscentret. Till detta läggs själva slagfältet, vilket kan presenteras för publiken på flera olika sätt, genom guidade visningar, GPS- eller Bluetooth-guidningar, vandringsleder, hästleder och mycket annat. Många positiva faktorer sammanfaller på denna plats, bland annat närheten till Gekås, det stora historieintresset, lokalsituationen, slagfältets skick och den omgivande naturen. Visionen för besökscentret vilar på tre grundläggande uppfattningar:
* Upplevelse
* Äkthet
* Ekonomisk hållbarhet
Innebörden av detta är att ett besök på centret ska ge någonting – en upplevelse. Man ska ha något mer med sig när man går därifrån än man hade när man kom dit. Denna upplevelse ska bygga på något äkta. Historisk korrekthet är ett ledord för Axtornaprojektet. Här finns inga fiktiva hjältar. Den punkt som skiljer Historiecentret från ett traditionellt museum är kravet på ekonomisk hållbarhet. Verksamheten ska på sikt vara helt självgående. En av de bärande idéerna med besökscentret har varit att använda "living history" eller "re-enactment", vilka båda två syftar till att rent fysiskt återskapa det förflutna. Dels finns tanken på att återskapa delar av slaget, dels kan även publiken ges möjlighet att deltaga i återskapandet. Genom att med sin egen kropp testa på ett annat sätt att vara, eller bara genom att se andra göra det, ges ett djup i upplevelsen som inte kan åstadkommas genom traditionella metoder, till exempel utställningar. Att själv få hålla i ett svärd ger en annan upplevelse än att se det i en monter. Att se 300 landsknektar i strid – känna krutröken och höra vapenslamret – ger en annan upplevelse än att se samma sak på bild.

Knud J. Holdt
311006
Reklamer
Dette indlæg blev udgivet i Kultur og Historie. Bogmærk permalinket.

Et svar til Elvsyssel, Elfir, Halland og Vestergyllen:

  1. Torsten siger:

    FC Elfsborg
     
    FC Elfsborg, der har hjemsted i Borås i "Syvherredsbygden" – beliggende i det gamle Älvsborg Län – er SM (Sverigesmestre) og vandt guld i den svenske "superliga" i 2006.
    Oven i købet foran to store hold fra Stockholm (AIK og Hammarby)!
     
    Flere detaljer:
     
    http://www.elfsborg.se/
     
    http://sv.wikipedia.org/wiki/IF_Elfsborg
     
     
    Torsten Sletskov, 21. nov. 2006

Skriv et svar

Udfyld dine oplysninger nedenfor eller klik på et ikon for at logge ind:

WordPress.com Logo

Du kommenterer med din WordPress.com konto. Log Out / Skift )

Twitter picture

Du kommenterer med din Twitter konto. Log Out / Skift )

Facebook photo

Du kommenterer med din Facebook konto. Log Out / Skift )

Google+ photo

Du kommenterer med din Google+ konto. Log Out / Skift )

Connecting to %s