SVT i juledagene: Snapphanarnas krig:

DEN TABTE FRIHEDSKRIG

 
Af Knud J. Holdt
Det oplyses, at svensk tv (SVT) torsdag 28. december 2006 viser en dokumentarfilm kaldet "Snapphanarnas krig".

Formålet med denne SVT-dokumentär er at oplyse den svenske offentlighed om baggrunden for Skånske Krig (1675-1679).

Anledningen er, at svensk tv mandag 25/12 (1. Juledag), tirsdag 26/12 2006 (2. Juledag) og onsdag 27/12 2006 bringer et tv-drama i tre dele med titlen "Snapphanar". Efter det oplyste drejer dette sig om en "kappe-og-kårde-film" i stil med "De Tre Musketerer".

MOTSTÅNDSMÄN

 
Særlig interesse samler sig om dokumentarfilmen torsdag 28/12-06.

Foreningen Skånsk Fremtid fik i slutningen af august 2006 en henvendelse fra en særlig, selvstændig filmenhed, der var sat til at producere denne dokumentär.

Foreningen svarede naturligvis filmfolkene venligt, ledsaget af en specifik opfordring til at konsultere Uno Röndahls tre bøger om forholdene i Skånelandene i anden halvdel af 1600-årene og at kontakte Sixten Svensson i Gønge Herred for interview i anledning af dennes svensksprogede bog fra 2005 ("Sandheden om snaphaneløgnen").

Filmproduceren fik følgende anbefaling med på vejen fra Foreningen Skånsk Fremtid vedrørende Uno Röndahls bøger m.v. (citat):

"Hans bøger er imidlertid uomgængelige for den, der virkelig ønsker at gå i dybden med den tid, "när Östdanmark blev Sydsverige", som du skriver. Ingen nutidsdanskere vest for Sundet ved mere om "snaphanetiden" i Skåne end just Uno Röndahl og Sixten Svensson, så disse er fuldt ud repræsentative også for en dansk vinkel på denne del af Skandinaviens historie.".

DANSKE FRISKYTTER

Når man læser SVT’s præsentation af dokumentären "Snapphanarnas krig", tyder noget på, at den måske ikke er helt så tosset endda.

Under rubrikken "Julen 2006 / Här är Julen" skriver SVT (http://mobil.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=44808&a=701958) nemlig således om dokumentarfilmen, der sendes 27/12-06:

"Den redovisar vad man idag vet om de motståndsmän och danska friskyttekompanier som slogs mot den svenska ockupationsmakten i Skåne och Blekinge under nästan hela 1600-talet.".

Måske har filmfolkene virkelig sat sig ind i Uno Röndahls livsværk og taget kontakt med Sixten Svensson.

INTERNET-AVISER

Sveriges Television (SVT) har o. 15. november 2006 rundsendt en pressemeddelelse til de svenske medier, og denne gengives i kortere eller længere udgave i svenske internet-aviser. Nogle eksempler herpå bringes neden for.

Læg særlig mærke til, hvordan den skånefjendske lokalavis i Malmø, Sydsvenskan (Sydsvenska Dagbladet), indleder sin præsentation af tv-dramaet:

"Årets tv-drama i SVT är äventyrsberättelsen "Snapphanar" som trots den sydsvenska anknytningen till största delen är inspelad i Litauen …".

"sydsvenska anknytningen" …!

Sydsvenska Dagbladet er med ganske få undtagelser den eneste avis fra Skånelandene, der findes på danske biblioteker i nutidens danske stat.

De, der bestemmer avisholdet i det danske biblioteksvæsen, støtter derved massivt en storsvensk skåne-uvenlig tilgang til nutidens forhold i Skånelandene, og disse biblioteksfolk mangler tilsyneladende helt fantasi til at variere udvalget for det læsende danske publikum til også at omfatte abonnement på f.eks. Hallandsposten, Norra Skåne, Blekinge Läns Tidning eller Skånska Dagbladet.

 

OMTALE I SVENSKE INTERNET-MEDIER

SVT’s præsentation af julens snaphanefilm:
http://mobil.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=44808&a=701958 :
Julen 2006 / Här är Julen:
Krig, kärlek och deckare
Årets stora juldrama i SVT är Snapphanar, en spännande äventyrsberättelse om hjältemod, kamp för frihet, hämnd och förbjuden kärlek. En storslagen resa i en svunnen tid, fritt berättad från ett av de mörkaste hörnen i vår historiebok. Den tvådelade miniserien sänds på juldagen och annandagen. Rollerna spelas av bland andra André Sjöberg, Tuva Novotny, Gustaf Skarsgård och Anders Ekborg. Regi: Måns Mårlind och Björn Stein.
Efter dramaserien kompletteras bilden av snapphanarna med dramadokumentären Snapphanarnas krig av filmarna Casimir Reuterskiöld och Mikael Agaton. Den redovisar vad man idag vet om de motståndsmän och danska friskyttekompanier som slogs mot den svenska ockupationsmakten i Skåne och Blekinge under nästan hela 1600-talet. Följ med på en resa som avslöjar en hittills oskriven historia!

Vestmanlands Läns Tidning (vlt), Västerås, 16/11-06:
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=269482 :
Storsatsningen "Snapphanar" har stötts och blötts länge, men nu är "Storm"-regissörerna Måns Mårlind och Björn Stein klara med miniserien som berättar om striderna i Skåne och Blekinge under 1600-talet. Svenska soldater på ena sidan, rebeller och dansk milis på den andra. André Sjöberg, Tuva Novotny, Gustaf Skarsgård och Anders Ekborg har huvudrollerna och "Snapphanar" sänds på juldagen och annandagen. Den 27 december kompletteras paketet med dokumentärfilmen "Snapphanarnas krig", som förklarar bakgrunden till tv-dramat.

Göteborgs-Posten (Nöje), 16/11-06:
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=286&a=308387 :
Årets stora juldrama i SVT blir Snapphanar med Tuva Novotny, Gustaf Skarsgård och Anders Ekborg i rollerna. Snapphanar är en äventyrsberättelse om hjältemod, kamp för frihet, hämnd och förbjuden kärlek. I samband med att serien sänds visas också dramadokumentären Snapphanarnas krig av Casimir Reuterskiöld och Mikael Agaton. Filmen berättar om de motståndsmän och danska friskyttekompanier som slogs mot den svenska ockupationsmakten i Skåne och Blekinge på 1600-talet.

Sundsvalls Tidning (st-nu) (Nöje), 16/11-06:
http://www.st.nu/noje/melodifestivalen.php?action=visa_artikel&id=599731 :
Storsatsningen "Snapphanar" har stötts och blötts länge, men nu är "Storm"-regissörerna Måns Mårlind och Björn Stein klara med miniserien som berättar om striderna i Skåne och Blekinge under 1600-talet. Svenska soldater på ena sidan, rebeller och dansk milis på den andra. André Sjöberg, Tuva Novotny, Gustaf Skarsgård och Anders Ekborg har huvudrollerna och "Snapphanar" sänds på juldagen och annandagen. Den 27 december kompletteras paketet med dokumentärfilmen "Snapphanarnas krig", som förklarar bakgrunden till tv-dramat.

Expressen (Nöje), 19/11-06 (artikel v/ Maria Schultz):
http://expressen.se/index.jsp?a=759022 :
Årets stora juldrama heter "Snapphanar", en spännande äventyrsberättelse om hjältemod, kamp för frihet, hämnd och förbjuden kärlek. Det är en tvådelad miniserie som är fritt berättad från ett av de mörkaste hörnen i vår historia. I rollerna ser du bland andra Tuva Novotny, Gustaf Skarsgård och Anders Ekborg. Efter dramaserien kompletteras bilden av snapphanarna med dramadokumentären "Snapphanarnas krig".

Aftonbladet (Nöjesliv), 16/11-06:
http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,933279,00.html :
En annan stående punkt under jul och nyår är svenska dramaserier. Årets storsatsning är "Snapphanar" med Tuva Novotny, Gustaf Skarsgård och Anders Ekborg. Miniserien i två delar börjar sänds på juldagen och annandagen och avslutas med en dokumentär – "Snapphanarnas krig".

Sydsvenska Dagbladet (Nöjen), opdateret 22/11-06 (artikel v/ Ulf Clarén):
http://sydsvenskan.se/nojen/article197322.ece :
Årets tv-drama i SVT är äventyrsberättelsen "Snapphanar" som trots den sydsvenska anknytningen till största delen är inspelad i Litauen även om en del scener togs i den iskalla Tykarpsgrottan utanför Hässleholm. I dramaserien, som är i två delar och sänds på juldagen och annandagen, medverkar bland andra Gustaf Skarsgård, Anders Ekborg, Tuva Novotny och André Sjöberg. Snapphanarna visas på SVT i jul. Foto: Johan Paulin/SVT Serien kompletteras med dokumentären "Snapphanarnas krig" för att ge det historiska perspektivet.

 
 
 
 
Film og dokumentar vises:
  • SVT1: Mandag, 1. juledag, den 25. december 2006, kl. 21.00: Snapphanar 1:3
  • SVT1: Tirsdag, 2. juledag, den 26. december 2006, kl. 21.00: Snapphanar 2:3
  • SVT1: Onsdag, den 27. december 2006, kl. 21.00: Snapphanar 3:3
  • SVT1: Torsdag, den 28. december 2006, kl. 21.00: Snapphanarnas krig

Dokumentaren, Snapphanarnas krig, sendes desuden i SVT1 fredag, den 29. december 2006, kl. 15.00.

Se i øvrigt trailer i Windows Media Player nederst i den venstre spalte her på siden!
(Klik på afspil, piletasten i nederste venstre hjørne i rubrikken).

Läs mer på Snapphanars egen webbplats: http://mobil.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=60700

Här kan du se Snapphanar i repris: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=704271
Respektive avsnitt läggs upp vid midnatt efter sändning i tv. Avsnitten finns tillgängliga på svt.se i 30 dagar.

Snapphanar, del 1 av 3: http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/player.jsp?d=60528&a=728139

Snapphanar, del 2 av 3: http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/player.jsp?d=60528&a=728140

Snapphanar, del 3 av 3: http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/player.jsp?d=60528&a=728141

Dokumentär Snapphanarnas Krig: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=719466

Snapphanarnas Krig: http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/player.jsp?d=13276&a=719466 För mindre än 350 år sedan låg Sverige och Danmark i krig. Skåne blev ett blodigt slagfält där bönder, rövarband och soldater slogs för sina liv – mot den svenske kungen. Den blodiga historien om snapphanarna rymmer ofattbar grymhet: tortyr, massavrättningar och statsterror. Och än i dag finns sår som inte är läkta. En film av Mikael Agaton och Casimir Reuterskiöld.

Genudsendelse/repris på tv:

  • SVT1: Søndag, den 14. januar 2007, kl. 22.55: Snapphanar 1:3
  • SVT1: Søndag, den 21. januar 2007, kl. 23.20: Snapphanar 2:3
  • SVT1: Søndag, den 29. januar 2007, kl. 23.20: Snapphanar 3:3

 

Omtale (fortsat)

Helsingborgs Dagblad:

http://gamla.hd.se/kunskap/2006/12/20/snapphanar-i-litteratur-och-film (20. dec. 2006):

Snapphanar i litteratur och film

Med SVT:s stora julsatsning tar snapphanarna över underhållningen i TV1 tre kvällar i rad med början på juldagen. Snapphanemyterna har lockat filmare och författare förr på båda sidor om Öresund. För det mesta har det resulterat i enkla historier med äventyr och romantik. Ett undantag är Sven Edvin Saljes gripande roman Man ur huse (1958), som får betraktas som mästerverket i snapphanegenren.

I Sverige blev framför allt Carl August Cederborgs snapphaneskildringar populära. Den första, Göingehövdingen, kom ut 1899. Redan 1853 hade signaturen Carit Etlar gett ut en roman med samma huvudperson och samma namn (Gøngehøvdingen) i Danmark. Båda böckerna blev sedermera filmatiserade, den svenska versionen 1953 och den danska 1961.

Den svenska filmen Snapphanar med Edvard Persson i huvudrollen hade premiär mitt under brinnande krig 1942. Manuskriptet som skrivits av ingen mindre än Karl Ragnar Gierow anspelade på partisanversksamhet, och det räckte för att filmen skulle bli förbjuden i det ockuperade Norge.
Snapphanefilmen Krut och kärlek från 1957 har gått till historien som en av svensk films värre kalkoner. 1969 visade svensk television en serie i sex delar, Snapphanepojken, skriven av Max Lundgren.

http://gamla.hd.se/kunskap/2006/12/20/friskyttar-foerlorade-baade-kriget (20. dec. 2006):

Friskyttar förlorade både kriget och äran

På juldagen bryter snapphanekriget ut på nytt i SVT:s stora julsatsning. Men vilka var snapphanarna? De har skildrats som både rövarpack och ädla frihetskämpar. Sanningen är som vanligt någonstans mitt emellan.

Hösten 1676 fick den i Skåne allmänt avskydde Karl XI ett ordentligt slag på käften. Den hårdföre kungens förråd och krigskassa som rullat ner i vagnar från Småland för att förenas med trupperna i Skåne hade blivit stående strax söder om gränsen vid Loshults kyrka. Vaktstyrkan var klen men krigskassan var stor, kanske så mycket som 50 000 riksdaler. Ryktet gick och en dag small det. Ett par hundra Göingebönder överrumplade vagnkaravanen, slog ihjäl soldaterna och rövade ett fett byte.
Loshultskuppen blev inledningen på snapphanekriget och samtidigt en av snapphanetidens ryktbaraste händelser. Om den nu hade med snapphanar att göra. Som så ofta under denna svensk-danska kraftmätning om Skånelandsprovinserna är gränsen flytande mellan banditdåd och folkligt gerillakrig.

Det är under det Skånska kriget 1675-79 som snapphanerörelsen träder fram på allvar och spelar sin historiska roll som partisaner. Men samma sorts folkliga motstånd mot olika svenska inkräktare hade förekommit flera gånger tidigare i de danska gränsprovinserna. Första gången var under nordiska sjuårskriget på 1560-talet. Det berättar den danskfödde Skåneförfattaren och snapphanekännaren Jonny Ambrius.
—Enligt en dansk historiesyn var det då som svenskhatet grundlades, speciellt i Göingebygderna, som en direkt följd av svenska härjningar.
Fortsättning följde under "Horn krig" 1644, då den svenske fältherren Gustaf Horn gjorde en förhärjande raid in i Skåne men möttes av ett gerillaliknande motstånd i skogarna.
—Hatet var ömsesidigt. De svenska trupperna ansåg att krig inte fick föras med snapphanarnas lömska metoder och straffade dem grymt om de fick tag på dem, säger Ambrius.

Kriget 1657—58 slutade med den katastrofala freden i Roskilde. Danmark slets av på mitten.
—Men innan katastrofen var ett faktum började danskarna värva folk till friskytteförband som skulle assistera den reguljära armén på andra sidan Öresund, berättar Ambrius.
Det var ett nytt grepp, som inte fick någon betydelse den gången men blev mönsterbildande vid nästa krig. 1675 var danskarna redo att ta revansch. När en dansk här landstiger vid Råå sommaren 1676 reser sig skåningarna på många håll.

Friskyttekompanier på 20 — 200 man sattes upp i varje härad och ställdes under befäl av danska yrkesofficerare. De opererade var för sig eller i samverkan med riksdanska förband och ansågs av de danska myndigheterna som delar av den reguljära armén. I regel stred friskyttarna bara på somrarna då de kunde gömma sig i de gröna skogarna. På hösten tog de sig över Öresund för att tillbringa vintern på Själland.
Men motstånd bjöds också från bönder som bildade en sorts hemvärn till skydd för sina gårdar och byar. Till detta kom folk som löpt till skogs av andra skäl. Det kunde vara rymlingar, utstötta eller kriminella som i kriget såg nya möjligheter till rov. Men svenskarna gjorde ingen skillnad på dessa olika sorters "snapphanar", som var det gemensamma skällsordet. Alla förklarades för terrorister eller förrädare som skulle spåras upp och likvideras. Metoderna utformades för att vara maximalt avskräckande.
—Icke samarbetsvilliga fångar torterades till döds. Till exempel genom pålning. Man stack en stör från ändtarmen ända upp i halsen på offret, berättar Jonny Ambrius.

Brutaliteten smittade förstås av sig. Snapphanarna gav igen med samma mynt.
Mot slutet av kriget, när det blev allt tydligare att danskarna inte skulle segra, sjönk disciplinen. Även friskyttarna började plundra i byarna och fick folket emot sig. Och svenskarna kunde med visst fog hävda att snapphanarna var det tjyv— och mördarpack som de påstått hela tiden. Den bilden ympades sedermera in hos allmänheten för lång tid framåt med segrarens rätt.

1709-10 gjorde danskarna ett nytt försök att ta tillbaka Skåne. Men då fanns det inte längre grogrund för några snapphaneuppror.
Snapphanarnas slutliga lott blev att tåga tämligen ärelösa ur historien. I Sverige avrättades de. I Danmark tegs de ihjäl.
—De har fått en svag ställning i dansk historia. De ses mer som nån sorts operetthjältar, säger Jonny Ambrius.
Sixten Svensson, känd som ledare för det skånska elupproret efter stormen Gudrun, siktar i boken "Sanningen om snapphanelögnen" in sig just på det oförtjänt dåliga rykte som han tycker att snapphanarna har fått.
—De flesta var goda danska patrioter och motståndsmän som är värda ett ärligt erkännande. Att också andra element lurade i skogarna var svenskarnas eget fel, menar han.

Åren efter 1658 förde svenskarna ett hårt regemente. Sixten Svensson pekar på inkvarteringen av beridna legoknektar i främst norra Skåne, omfattande tvångsutskrivning av ungdomar till den svenska armén för tjänst utomlands ("en nästan säker dödsdom") och ett ökat skattetryck som ledde till nöd och svält. Många vanliga bönder och drängar drevs eller flydde till skogs.
Men bilden av snapphanen i nutiden är knappast kontroversiell, snarare romantiserad. Den storsvenska historieförfalskningen, som det ibland talas om, är ganska måttlig. Det medger även Sixten Svensson.
—Men svenskarnas illgärningar talas det fortfarande tyst om i historieböckerna.

I den skånepatriotiska litteraturen tas skadan igen med råge. Där råder det ingen brist på skildringar av den svenska arméns grymheter under kriget och de svenska myndigheternas översitteri under försvenskningsprocessen. Men var verkligen de svenska knektarna värre än krigsfolk i andra arméer? Det tror inte historikern Göran Rystad, professor emeritus i Lund:
—Det var förvissa drakoniska metoder som användes, men de var inte unika för 1600-talet på något sätt. Ur svensk synvinkel var snapphanarna landsförrädare och straffades därför brutalt. Det låg i konfliktens natur att befolkningen hamnade i ett desperat mellanläge.
—Men skåningarna blev till slut svenskar utan alltför stora kval. Steget som de måste ta var trots allt inte så stort. Svenskarna var ju ett folk som de kände väl genom urgamla kontakter över den gamla riksgränsen.

Han menar också att snapphanarnas militära och politiska betydelse var begränsad.
—De ställde till besvär för svenskarna men kunde inte påverka storpolitiska läget. Men det kunde ju ironiskt nog egentligen inte heller de svenska och danska arméerna. Det var tack vare fransk diplomati som Sverige fick behålla Skåne när freden slöts 1679.
—Däremot har snapphanarna haft betydelse för den skånska identiteten. De är en del av mytbildningen om den skånska särprägeln, säger Göran Rystad.

Se mere: http://gamla.hd.se/ (ref. Håkan Palm)
 
 

Om Edvard Persson-filmen Snapphanar fra 1942

 
Att vi skåningar kunnat acceptera att denne man med sina drillande "r" blivit signifikativ för Skåne och skånsk kultur, bekräftar den defaitism som råder i vår region. Edvard Persson fick endast lov att vara så skånsk som stockholmarna tillät honom vara. Så också i filmen Snapphanar, där faktiskt också den då unge Föreningen Skånelands Framtids ordförande Gert Björk har en skymta förbi-roll. I Snapphanar utmålas de svenska ockupationssoldaterna som mycket ädla och ridderliga. Inget om de blodtörstiga tyska och polska legoknektar man tvångsinkvarterade i de skåneländska gårdarna här inte! Edvard Persson spelar den skånske "snapphanekaptenen" Grimme Jens. Endast bruket av ordet snapphane visar här en total stockholmstolkning av den skåneländska motståndsrörelsen. Beteckningen snapphane användes av den svenska militären, enbart i nedsättande mening på allt motstånd i alla sina erövrade provinser runt hela Östersjön. Det kunde handla om allt från rövare och banditer till vanliga motståndsmän som friskyttar och partisaner.Svenskarna såg ingen skillnad på dessa, allt detta var ju i deras ögon av ondo, och skulle utrotas. Man använde därför föraktfullt beteckningen "snapphanar" på alla sådana misshagliga människor, och med den förnedrande beteckningen var dessa fredlösa och kunde utan rättegång spetsas på pålar.
 
Filmen Snapphanar slutar också med underkastelse, där den benådade "snapphanen" Grimme Jens avfyrar slutrepliken att "Svenskarna är bra människor, ärliga och bra på att slåss, ett förbannat bra folk". Detta är historieförfalskning så det visslar om det.
 

Uanset hvad, man måtte synes, har Edvard Persson (1888-1957) i sine film- og skuespilroller – og ikke mindst som visetroubadur – om nogen været med til at sætte væsentlig fokus på Skåne – også selv om det ind imellem har været på stockholmske præmisser.

Snapphanar 2006

 
Den nye Snapphanefilm anno 2006 skulle råde bod på mange af disse mere eller mindre bevidste "misforståelser", omend man har udeladt de mest brutale indslag som eksempelvis de berygtede, brutale pælespidninger. Sådanne scener egner sig ikke til visning i juledagene, hedder det sig. – Det er således spørgsmålet, om scenerne er indspillet eller blot udtaget i visningen i de tre afsnit, som oprindeligt (så sent som i november måned) blev omtalt som to afsnit?
Dog er der vist en del brutalitet i afsnittene, og nogle af scenerne er da heller ikke for sarte sjæle.
I flæng omtales Snapphanefilmen som storfilm og miniserie.
Måske er det en kombination af begge dele, og det er heller ikke det væsentlige.
 
Det væsentlige er, at vanlig skepsis til svensk filmproduktions forholdende til historiske kendsgerninger bliver gjort til skamme i Snapphanar anno 2006, idet filmen på udmærket vis beskriver den barske situation, der herskede i Skåneland på den tid, samtidig med at den viser det skånske folks undertrykkelse og lidelser.
Oven i købet uden den sædvanlige beskrivelse af Sverige og svenskere som "helte", "redningsmænd" og "de eneste gode"! (Som jo har været tilfældet i samtlige tidligere skildringer, bla. Snapphanar 1942).
Der vises, hvordan svenskerne med barske midler har forsøgt at "overtale" befolkningerne i byerne. Faren ved at være dansk den ene dag og svensk den anden – og omvendt.
En fra svensk side hidtil uset skildring af århundreders fortielser, udeladelser, forvanskning og fordrejning i svensk historieskrivning; men forhold som enhver skånelænding aldrig har været i tvivl om.
 
Enhver vestensundsk dansker burde se filmen – og for en meget stor dels vedkommende forhåbentlig græmmes over ikke at have taget den historiske baggrund mere alvorligt og vist forståelse for og opbakning til den skånelandske befolkning.
 
Følelsen af at være eller blive svigtet er ganske forfærdelig! Og er det af dem, man man stoler på og af dem, man regner som sine egne, er det endnu værre!
 
Efterfølgende at skulle leve med fornægtelser og fortielser om det, at have været ofre i historiens allerblodigste nordiske krig med de største tab til følge, har ikke været til at bære.
 
Med SVT’s Snapphanar og indrømmelserne er der yderligere åbnet for en mere gensidig forståelse og respekt i forholdet mellem Danmark, Sverige og Skåneland. – Historien og sporene herfra skræmmer og har vist (eller burde have vist), at undertrykkelse, fortielser og fordrejning ikke lønner sig i længden.
Men at forholde sig til kendsgerninger om det skete nok nærmere er vejen frem.
 
I hvert fald hersker der kun ringe tvivl om, at Skåneland har sin egen baggrund, vilje, styrke og identitet. – Og dette er ikke blevet mindre igennem undertrykkelse og modgang.
 
I hvert fald har man i Skåneland vist en enestående vilje og evne til at klare sig.
 
Det vil ikke undre, at det er herfra, den fremtidige udvikling foregår, og at Skåneland får en central og samlende rolle i Norden. 
 
Torsten Sletskov (27. dec. 2006)
 
 
 
Andre link:

Reklamer
Dette indlæg blev udgivet i Kultur og Historie. Bogmærk permalinket.

Skriv et svar

Udfyld dine oplysninger nedenfor eller klik på et ikon for at logge ind:

WordPress.com Logo

Du kommenterer med din WordPress.com konto. Log Out / Skift )

Twitter picture

Du kommenterer med din Twitter konto. Log Out / Skift )

Facebook photo

Du kommenterer med din Facebook konto. Log Out / Skift )

Google+ photo

Du kommenterer med din Google+ konto. Log Out / Skift )

Connecting to %s